.

Vet inte hur man gör, när det inte gör sig självt. Vet inte hur man lagar, det som är förstört. Om det alls är förstört, kanske har det aldrig funnits. Önskar jag kunde få klarhet, ärlighet och sanning. En sanning som jag kan arbeta utifrån. Vill inte göra det ensam, vill inte vara med. Vill ha enkelt, är trött på svårt. Vem kan hjälpa? När viljan finns, men när engagemanget saknas. Vart har det tagit vägen? Har det nånsin funnits? Jag kan inte se på det med friska ögon, allt är infekterat. Allt har talats om, allt har ventilerats. Finns inget mer att säga. Finns det något mer att göra? Snälla det måste det. Allting kan inte stå och falla med det här. Men det knäcker mig inifrån.